Kina hotar världens pressfrihet
Hotar Kina världens pressfrihet? Pressfriheten i Kina rankas av den internationella organisationen Reportrar utan gränser. Organisationen rankar nästan alla länder i världen med en bakgrund av information av pressfrihet. Informationen är inhämtad ifrån reportrar, människorättsaktivister, advokater forskare och andra. Pressfriheten mäts med utgångspunkt i en rad olika kriterier som bland annat censur, våld mot journalister, förtryckande lagstiftning, statliga mediemonopol och andra förhållanden som inverkar på mediernas frihet.
”Kina är en cancersvulst på demokratins kropp”, skriver medieorganisationen Reportrar utan gränser i sin årsrapport utförd 2006 om pressfriheten i världen. Enligt rapporten som gjordes så stryper den kinesiska regimen nyheter som skulle kunna skapa spänningar inom landet. Det är inför detta syfte som både lokala reportrar samt utländska journalister har gripits. ”Pressen har tvingats till självcensur, internet har rensats och utländska medier hålls på avstånd”, skriver Reportrar utan gränser i rapporten. Allra särskilt har har myndigheterna riktat in sig på kinesiska journalister som lämnar ut information eller bidrar med annat material till utländska medier. Ett exempel är Zhao Tan. Tan, researcher för tidningen The New York Times är åtalad för att ha läckt statshemligheter. Detta brott kan bestraffas med döden i Kina.
Rapporten gjordes 2006 och sedan dess har en enorm förändring skett runt om i världen. Kina tar mer plats i det globala spelet och detta har gett konsekvenser till de länder som har en bra hållning till just press- och yttrandefrihet. Under det senaste året ser man att Kina har satsat miljardsummor på att öka sin närvaro på det globala massmediefältet. Det ökande inflytandet över världens länder används för att försöka tygla och tysta möjlig kritik mot Kina eller landets olika projekt i andra länder. Under de senaste åren har Kinas massmedier snabbt utvidgat sin verksamhet till världens alla hörn. China Radio International sänder idag på över 65 språk. Den statliga tv-kanalen CGTN kan ses i 140 länder. Samtidigt exporteras Kinas hårt censurerade mediemodell. Ett tydligt exempel till hur Kina försöker att på alla tänkbara sätt motarbeta kritik är landets respons till satir utfört av länder som Sverige och Danmark. Trots att detta endast var satir så går Kinas olika partimedlemmar och kräver en ursäkt och ett löfte att det aldrig ska ske igen.
När Kina inte uttalar sig offentligt emot andra länder så spelar de ett politiskt spel bakom kulisserna. EU hade planer att utföra ett kollektivt uttalande gällande Kina och landets bristningar till att upprätthålla de mänskliga rättigheterna. Detta blev aldrig av då till exempel Grekland la sitt veto. Efter finanskrisen som skedde 2008 har Grekland haft stora problem med sin ekonomi. Kina gick då in och köpte upp hamnen Pireus och utvecklade hamnen tills det var en av medelhavets och Europas största. Dessutom var Greklands dåvarande premiärminister Alexis Tsipras på besök i Peking och kort efter det la Grekland sitt veto mot det gemensamma EU-uttalandet. Det grekiska vetot möttes av glada tillrop i Kina. Samtidigt svarade Tysklands förbundskansler Angela Merkel på en fråga om greklands agerande att “Europa måste tala till Kina med en röst”.
Trots Kinas utländska kampanj och den omfattande censuren inom lander har Kina satsat på att arrangera mediekonferenser och utbildningar. Främst för journalister och olika typer av tjänstemän från Asien och Afrika. Syftet är att försöka sälja den kinesiska modellen både för massmedier och lagstiftning. Satsningen har gett klara resultat. Till exempel antog vietnam en internetlag som i stort sett är likadan som Kinas. I Kina ser man mediers och journalister roll som aktörer som driver den officiella agendan och statens intressen snarare än att ifrågasätta dem”, säger Thomas Slätis som är vice ordförande för Reportrar utan gränser i Finland.
Reportrar utan gränser publicerade i en rapport om det kinesiska mediaprojektet att landet Kina utgör ett hot mot fri nyhetsförmedling i både fattigare länder och i rika västländer. Enligt organisationen strävar Kina efter att skapa en ny massmedial världsordning. Vi ser redan idag de konsekvenser Kinas nya taktik och agerande har på omvärlden. Om inget sker för att förhindra detta riskeras varje persons yttrandefrihet.
